Rögle BK är en av SHL:s största satsningar ekonomiskt. Klubben spenderar näst mest på löner bland alla lag i ligan. Ändå hamnade dagens hockey Rögle på sjundeplats förra säsongen. Det är en besvikelse, som väcker många frågor. Varför investerar klubben så mycket pengar utan att få resultaten på isen? Ekonomichef Daniel Koch bekräftar att klubben står inför svåra tider efter ett tidigt slutspelsuttåg (nästan som ett slag i magen för hela organisationen). För dig som följer hockey och ekonomi är detta en klassisk krock mellan stora drömmar och hård verklighet.
Höga löner men sjua i tabellen
Rögle spenderar enorma summar på spelare men lyckas inte riktigt prestera. När laget åker ut ur slutspelet försvinner intäkter från biljetter och sponsorer ganska snabbt. Lönekostnaderna stannar kvar dock. Det är problemet, helt enkelt. Klubben kan inte skära ner utgifterna när resultaten uteblir. Ekonomin blir därför mycket känslig för sportsliga framgångar eller misslyckanden. Det är nästan omöjligt att hantera.
Sportchefens utmaning: balansera drömmar och budget
Hampus Sjöström och Jacob Strandberg står inför ett verkligt pussel här. De måste bygga ett konkurrensdugligt lag utan att slösa pengar på fel saker. Framtida transfers kräver smartare beslut framöver. Rögle kan inte längre bara köpa dyra spelare och hoppas på resultat. Löner måste motsvara det laget presterar på isen. Annars blir ekonomin omöjlig att hantera.
Vägen framåt för Rögle
Klubben behöver nya intäktskällor bortom hockeyn. Event, sponsorskap och kommersiella satsningar är viktiga. Nästa matcherna är kritiska för både sportsliga och ekonomiska skäl. Framgångar på isen öppnar dörrarna för bättre intäkter helt klart. Långsiktig planering är nyckeln här. Rögle måste lära av andra SHL-klubbars misstag för att undvika större ekonomiska problem.
Rögle har pengarna. Frågan är om klubben använder dem smartare framöver. Ekonomi och ishockey hänger ihop tätare än många tror egentligen. Nästa säsong blir avgörande för både lagets resultat och klubbens ekonomiska hälsa.